Kajsa-Varg.

Alla inlägg den 21 oktober 2009

Av Kajsa Varg - 21 oktober 2009 16:11

  

Kom att tänka på en låt som är så bra.

Tänd ett ljus och låt det brinna låt aldrig hoppet försvinna,med tanke på det så säljs det ljus biljetter för cancerfonden i Österbybruk.

Nu på Lördag kl.halvsju ska alla ljus förhoppningsvis alla 400 att tändas kl.18.30 vid Herrgården i Österbybruk.

Du som kan o vill åkt dit det går nog att köpa ljusbiljetter på plats,annars får man lyssna/se på gruppen som sjunger under ljuständningen kan tänka mig att det är vackert.vilket fint initiativ, ett stort beröm till alla som jobbar med allt detta. 

  

Av Kajsa Varg - 21 oktober 2009 16:01

Ja då kan man inte sitta o vila längre efter vår promenad,men det var härligt faktiskt att va ute o Hjördis fick verkligen spatt när jag släppte lös dem.Måste bara skryta lite vi körde lite träning med hit och hitta godiskullen oj vilken lyhörd o snabb tjej jag har,så kul.

Nej nu är det mat dags,nu ska det stekas ytterfilè med potatis sås o svamp mums.sen ska Agnes ner till simskolan farfar är chaufför.Hoppas vi hittar den rätte snart så han slipper ställa upp som chaffis jämt.

Ha en skön kväll nu alla människor.

  

Min lilskrutta hade över 40 gr.inatt,men idag har febern hållts sig låg så nu har det nog vänt.

Av Kajsa Varg - 21 oktober 2009 15:49

Detta är vad jag hittade om SKB`s provborrningar i Almunge.

Vintern 1985/86 förändrades emellertid situationen radikalt. Då skulle SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) starta nya borrningar i Almunge öster om Uppsala. Taktiken var den vanliga, minsta möjliga information. Harald Åhagen då i SKB, hade i efterhand följande förklaring till varför lokalbefolkningen i Almunge inte informerades: "Det är ingen idé, vi har inte tid att ställa upp i en rad jippobetonade möten. Vi anser att sådana möten som allmänheten vill ha inte leder till någon information" (UNT 1985-10-23). Emellertid hann den lokala gruppen "Rädda Uppsala" bli ganska stark och anordnade vakthållning redan före borrningarna. Polisingripandet som följde bevakades av TV, när borrningen nu skulle ske så nära Stockholm. Hela svenska folket kunde i Rapport se hur ett 70-tal poliser med hundar bar bort äldre damer och andra "typiska yrkesdemonstranter". SKB hade nämligen informerat polisen om att det skulle komma kommunistiska yrkesdemonstranter från Stockholm. Det hela inträffade dessutom i dåvarande energiminister Birgitta Dahls egen hemkommun.


SKB fick nu en skarp tillsägelse av ministern att uppträda mera hyfsat. Ett stort allmänt informationsmöte anordnades, men SKB:s attitydförändring var bara marginell. Dåvarande chefen för KBS-projektet, Per-Eric Ahlström, inledde nämligen informationen med att till allmän häpnad konstatera att SKB hade minsann aldrig tidigare mötts av motstånd mot borrningar. Denna grova lögn följdes omedelbart av att borrningen startades mitt i natten direkt efter informationsmötets slut. Nu hade Almungeborna definitivt tröttnat på SKB och stoppade resolut verksamheten redan i gryningen. Eftersom Birgitta Dahl "förbjöd" vidare polisingripanden hade SKB bara att packa ihop och ge sig iväg.


En annan följd av händelserna i Almunge blev också att avfallsfrågan allmänt lyftes upp i medvetandet. Energiminister Dahl kallade till sig representanter för Avfallskedjan vid två tillfällen. Diskussionerna ledde knappast omedelbart till något, men Avfallskedjan fick åtminstone tillfälle att på högsta politiska nivå klargöra sina ståndpunkter.


Energiministern tillsade strängt SKB att sluta sända polisen på folk och att informera ordentligt om sin verksamhet. Det senare kom också till uttryck i SKBs hösten 1986 publicerade "FOU-program" för kärnkraftavfallets hanterande. Där stod bland annat i stark kontrast till tidigare uppträdande:


          "SKB kommer fortlöpande att informera allmänheten,

          myndigheter och andra berörda om planer, pågående arbeten

          och resultat från den verksamhet som föranleds av

          forskningsprogrammet".


Detta ser ju vackert ut men framstår som minst sagt ihåligt vid samtidigt betraktande av SKB:s likaledes hösten 1986 genomförda information om sina borrningar i Klipperås, se ovan.


5.5 Varför SKB misslyckades

Händelserna i Almunge och det politiska efterspelet förhindrade i praktiken SKB att fullfölja planerna på platsundersökningar. Avsikten med dessa var att så småningom välja ut ett par platser för mera detaljerade undersökningar, vilka skulle leda till val av den slutliga förvaringsplatsen enligt KBS3-metoden (se vidare avsnitt 6.1)


SKBs ursprungliga avsikt var uppenbarligen att genomföra processen utan hänsyn till kritik och motstånd, framför allt inte från berörda lokalbefolkningar. Efter Voxnadalen fanns rättssystemets stöd för att genomföra borrningar och andra aktiviteter med polishjälp. Eventuella demonstranter kunde ju gripas och dömas, vilket var fastslaget ända upp i Högsta Domstolen. Händelserna i Almunge ändrade emellertid detta genom att hanteringen istället blev politiskt omöjlig. Därmed hade SKBs dittillsvarande taktik misslyckats tack vare att Avfallskedjans grupper konsekvent hade kritiserat och försökt förhindra den undermåliga kärnavfallshanteringen.


Det som inträffade i Almunge är uppenbarligen så pinsamt för SKB att platsen numera inte existerar i SKBs egen historieskrivning. I rapporten ”Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet” (”FUD K ”, december 2000) finns en karta över typområdesundersökningarna. På kartan finns alla områden markerade inklusive Kynnefjäll (!), men inte Almunge. Detta trots att inga borrningar ägde rum på Kynnefjäll som dessutom fått en ”frisedel” av Kjell Larsson, medan SKB faktiskt hann att borra delar av minst ett hål i Almunge. Förhållandet är en avslöjande illustration av hur SKB väljer att hantera information och frisera historieskrivningen beroende på om den passar eller ej.

 



Av Kajsa Varg - 21 oktober 2009 08:27

                                                  

                                           

Då var man ensam i lugnet,ungarna åkt till skolan,guben har gått och lagt sig igen.

Få se om man får ta en sväng själv eller om man får guben med sig,tänkte passa på medans han är hemma så man kan ta bilen och komma iväg någon annanstans o gå.

Var lite sugen att åka mot Knutbyhållet,där på ett ställe finns en skogsväg som är ganska långa att promenrea på och leder upp till en plats.

Som ett litet gäng som tog sig namnet Rädda Uppsala,satt och vaktade för flera år sedan tror det var 1985/86r,för att inte SKB`s maskiner o gubar skulle ta sig fram till det stället där de ville provborra för atomsopor det var så att berggrunden var av en viss sort "kommer inte ihåg namnet" som skulle visa sig väldigt bra för detta ändamål.

Denna grupp visade sig bli större o större,vi blev ett härligt stort gäng som vaktade där uppe i skogen dygnet runt.

Till slut gick larmet på våren att alla att maskinerna var på väg upp dit,alla som kunde släppte sina jobb allt vad de än höll på med,kastade sig i bilen och åkte dit.

Det var lite kul för jag städade på högstadieskolan då och hade bil,gick larmet så blev det inga städerskor kvar alla åkte dit.Vi släppte alla sopkvastar o golvmoppar o drog,det blev inget avdrag på lön alla var så förstående när vi gjorde detta.

Jag var gravid med stoor mage,var inte länge kvar tills jag skulle föda.Vägen upp dit var lång och jag hade sällskap med en gammal man vi promenerade o pratade,vi hade det jobbigt att gå båda två.

Hans gamla fru däremot var det full fart på,när vi kom upp till stället så satt tanten redan där på en sten o klöpp matt trasor ett underbart gammalt par.

Men sedan när maskinerna kom upp så skulle vi alla som fanns där blockera för maskinerna,och det blev trångt och poliserna kom med chäferhundar,ja det var riktigt otäckt egentligen men det tänkte man inte på då.

Sen blev det sånt tryck på hela stooora klungan som skulle stå emot maskinerna så alla sa åt mig(/tot ut mig därifrån så att det inte skulle hända något med min baby i magen.Förstående var alla men kommer ihåg att jag var så inne i detta så jag ville ju bara kämpa emot dessa maskiner hundarna skällde och poliser drog i folk,nog var det lite kusligt så här efteråt.Men det var en sak för det goda,hade jag varit polis hade jag inte ställt upp på detta som de gjorde,Sen sändes det på tv kommer jag ihåg,ja det var en mysig tid trots att de dom skulle göra inte var bra.

Vi firade till och med Lucia där uppe,en av bygdens män som också vaktade där ställde upp som Lucia.

Nu finns inga maskiner kvar,men en minnes sten på plats om vad som hände.


Detta är bilder från en återträff.

   

        

Ja kära nån hur man ser ut,och här är första lilla bebben mè på bild.lilltjejen då.

Presentation


Kajsa-Vargs Blogg.

Fråga mig

1 besvarad fråga

Klockan.

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16 17
18
19 20 21 22 23 24 25
26
27
28 29 30 31
<<< Oktober 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Länkar

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Här kan du skriva lite mer privat.


Skapa flashcards